Sarahank

Wow alltså, Novalis utveckling just nu – SÅ rolig. Och krävande. Men det är så sjukt kul att följa den här lilla damens resa, med allt vad det innebär.

Första året var det ju grymt kul att se sin lilla grönsak växa till en liten fungerade bebis men, andra året, att se sin bebis gå från just bebis till ett förstående, mer självständig barn är så sjukt häftigt och jag blir fan stolt varenda dag över min lilla tjej.

Men det är också en extremt krävande period. Saker som har fungerat innan kan vända på en dag och hon totalvägrar. Vi har inte kunnat ha med henne i affären på typ en månad för hon går bananas och vill absolut inte sitta i kundvagnen, att sitta vid matbordet och äta mat kan bli en kamp om att inte hälla ut maten på bordet, att inte vilja ha på sig ett visst klädesplagg, att inte vilka vara ute och leka och ja.. Listan kan göras lång haha. Det som fungerar ena dagen, fungerar inte andra dagen och vice versa. Det tar på tålamodet och ibland vill man bara ge upp. Ibland ger jag upp men försöker oftast vara så pedagogisk som man kan vara i sån stund haha. Det är inte lätt med ett barn som gärna slänger sig på golvet eller gapar när hon inte får som hon vill.

När Novali blev ett år hade hon vart uppe på benen i några månader, hon kunde ord som mamma, pappa, titta, där, sitta, strumpa, smaka.. Ja lite olika ord helt enkelt men föredrog helt klart att snacka sitt egna språk. För hon har alltid vart en snackpåse och pratar helst hela tiden. Hon visste hur kossan, katten, grisen, bilen osv lät. Hon kunde utföra enkla uppgifter som att leta efter en boll eller hämta nappen, sätta sig på rumpan när man ska ta på sig skorna osv, börjat äta mer och mer själv med sked. Dansa har vart och är en väldigt stor del av Novalis vardag och hon hade egna dansmoves redan då ? Jag minns dock att jag var jättenervös över att hon skulle börja förskolan. En ettåring är fortfarande en bebis även om det börjar hända grejer, hon stoppade ju allt i munnen och var sjukt beroende av mig och Tobias så nån kväll minns jag att jag hade sån sjuk ångest och bara grät, haha det var hemskt, men jag kunde släppa det efter någon månad för månaderna efter ettårsdagen är så sjukt stora månader i utvecklingen.

Så ja, månaderna knatade på och hon blir mer och mer ett litet barn. Ska hjälpa till att ta fram maten, duka bordet, bädda ner sina gosedjur, vet var sina fack är på förskolan, ska torka efter sig när hon spillt.. Ah, ni fattar ju att det är en töntig, stolt mamma som skriver detta ? Men det är så coolt att se sitt barn växa upp.

Det var när hon blev kanske 15-16 månader som hon började visa intresse i att prata mer, eller säga mer ord i alla fall, men när hon blev 1,5 år nu så har det verkligen ”exploderat” och det kommer nya ord varje dag. Vi kan säga ”kan Novali säga morot” så säger hon det eller härmar det. Gulligaste orden nu är bulle, mjölk, bajs och imorn. BuLÄ, mölk, bajts, imåånn. Hon har börjat säga namn på sin nära och kära. Räknar ? Så gulligt. Hon har ingen aning säkert men ett, tre och tio är favoriterna annars härmar hon våra läten haha. Och istället för att vi hör goligoligoli och hennes andra pladder (för det hör vi till största del av dagarna ändå haha) så tar hon efter det vi säger dagligen, typ ”upp” när hon vill upp från badet, skor eller jacka när vi ska gå ut, Diddi eller någon annan babblare när hon vill kolla tv, vila (iiva) när vi ska sova, mat mat mat när vi ska laga mat eller äta ? Det är något jag och Novali har börjat göra ihop – laga mat. Det älskar hon. Macka eller gröt när jag säger att vi ska äta frukost. Hon säger däremot bara nej så i snart ett halvår när vi frågar om vi ska byta blöja får vi alltid svaret nej haha.

Novali har alltid vart känslig och förändringar/utvecklingar har på ett eller annat sätt alltid påverkat hennes sömn. T.ex. när hon började förskolan så kunde vi inte natta henne i eget rum eller ens vårt rum utan gallskrik så hon får somna i soffan. Hon blev väldigt närhetssökande och vill helst sitta fastklistrad på en hela tiden och blev jätteledsen när jag eller Tobias lämnade. Vissa saker får man ju vara sträng med, typ att man inte får välta ut maten på bordet (?), men andra saker har vi valt att prioritera bort och känner hon sig trygg med att somna med oss i soffan så får det vara så. Sen sover vi allihop i mitt och Tobbes rum för att vi ska få just sova. Kan bli problematiskt med två barn som vaknar till på nätterna när lillebror kommer men då får kanske Tobbe och Novali sova i ett rum och jag och lillebror i ett annat. Det löser sig. Förhoppningsvis ?

Lilla loppa, som börjar bli min stora loppa. Ska bli så kul när vi kan börja ha konversationer och prata om hur hennes dag har vart osv ❤️❤️ ÄLSKAR DIG!