Sarahank

Alltså vår grabb är sex månader?? Sex månader? Hur hände detta? Han ligger bredvid mig nu när jag skriver detta och jag kan bara kolla på honom och undra var tiden har tagit vägen! Minns när han var pytteliten, hur jag på nätterna när han ammade bara stirrade på honom och höll honom länge efteråt, tog in allt för jag vill förevigt minnas dessa stunder eftersom tiden går så snabbt.

När Theodor kom visade det ju sig att han var lugnet själv och har alltid diggat och köpt det mesta liksom. Vet att jag och Tobbe bara – nice, då kanske han kan chilla lite med allt som Novali hade så bråttom med. Meeen icke då – han har haft precis lika bråttom om inte ännu mer bråttom så nu när han är sex månader han vi en grabb som i princip bara äter ersättning på natten, sitter, krålar sig fram snabbt, har fått två tänder, ska vara med på allt och leka med allt man inte får – typ eluttag ?, älskar att busa med sin syster och titta på vad hon hittar på. Och allt detta har han gjort sedan fyra eller fem månaders ålder ? Han fick prova morotspuré första gången som fyra månader gammal och från första skeden så hade vi typ kunna byta ut amning till mat för det tyckte han var toknice ? Ville ändå vara försiktig men när vi pratat med BVC så har dem bara sagt att han väljer själv vad och när han vill äta och fungerar magen så är det bara och köra på så jag har lagat barnmat i någon månad nu ? Med lite katrinplommonpuré till gröten så håller sig magen mjuk och fin!

Det är SÅ kul att se vad han håller på att bli för liten människa nu också. Att han är en glad bebis vet vi ju men nu börjar ju hans egenskaper och personlighet komma fram mer. Eftersom Novalis bebistid inte ligger allt för långt bak i tiden så har det kommit naturligt att testa det hon tyckte var roligt och det som funkade för henne. Det är också väldigt kul att se deras olikheter och likheter. Hon älskade och älskar fortfarande när plötsliga händelser sker och om det låter lite. Har video på henne när hon är tre månader där hon garvar sönder åt att vi kastar en penna i bordet ? Theodor tycker mest det är obehagligt när det låter och blir lite rädd om det händer för plötsliga saker, däremot kan han kikna av skratt om man råkar kolla på honom vid rätt tillfälle eller om man sjunger en sång för honom ? Han har inte visat några större tecken på att vara blyg, som Novali gjorde redan vid 3-4 månaders ålder, men vi lever också mitt i en pandemi med social distansering så vi har ju inte träffat så mycket folk heller ? Han blir helt gälen av vatten och är nästintill omöjligt att bada, älskar att gosa med snuttefiltar, tycker om att vara ute i vagnen och bara kolla på allt som händer, är kittlig under armarna och skrattar ofta av lycka när han får äta fruktpuré ? Kan gå från 0-100 i arghet när han helt plötsligt blir jättehungrig eller jättetrött och är det något som inte står rätt till så ska man bära hans 10.8kg och 73cm heeela tiden för annars får man verkligen höra hur missnöjd han är ?

Vi har haft sån tur med Theodor att han har sovit nätter sen han föddes med undantag för matpauser och diverse oroliga nätter pga tänder eller kanske någon utvecklingsfas. Han har haft lite olika sovrutiner men nu som nu som sex månaders bebis så ser hans sovklocka ut ungefär såhär:

▪️Vakna kl 06.00/07.00 (ibland kl 05 ?)

▪️Powernap kl 09.00

▪️Lunchvila kl 11.30/12.00

▪️Powernap kl 15.30/16.00

▪️Sova för natten kl 19.00

▫️Vaknar för mat en gång på natten och det är någon gång mellan 01.00 och 04.00.

Detta funkar kanon för oss. Oftast kan vi bara lägga ner honom i sängen och så somnar han själv. Men det är inte så att han sover 100%igt varje gång utan vi har fått vagga, sätta på nattlampa eller babblarna många gånger! Och han sovit bredvid mig flertalet gånger. Men det är typ detta vi utgår ifrån 🙂 Och jag kan säga att när vi märkte att han kunde ”natta” sig själv så var det en heeelt ny värld för oss som tidigare bara haft en tjej som ska ha 100% närvaro hela tiden. Vi gör inget annorlunda som vi inte gjorde för Novali utan det är bara så dem är som personer ❤️ Men även om han sover som bäst själv så är det inte allt för sällan jag tar upp honom i sängen så jag kan gosa med min sovande lilla bebis precis som jag älskar att gosa med min sovande stora bebis ??❤️

Det är en fröjd att ha en till liten onge att följa och ser framemot att se vad han blir för en liten pöjk! Kan säga att första halvåret som tvåbarnsmamma har vart 10/10 (med mycket sömn- och tidsbrist och tålamodskrävande dagar när man längtar tills den går och lägger också såklart ?) men anar att andra halvåret kommer vara mycket mer krävande ? Heja heja!