Sarahank

VAD HÄNDER EFTER FÖRLOSSNINGEN? OCH KROPPEN TVÅ MÅNADER EFTER

Vad händer efter förlossningen? Det finns så många berättelser som slutar när barnet är ute. När jag själv var gravid tänkte jag mycket på vad som händer efter att man har krystat ut ett barn från sin kropp, men det finns inte jättemycket att läsa.

Jag kommer skriva om vad som hände mig, antingen kommer man känna igen sig eller så har man vart med om något helt annat. Men av det jag hittade att läsa fann jag mycket hjälp och jag var inte speciellt orolig inför förlossningen eller det som sker efter (kan ha att göra med att jag är en relativt lugn person i mig själv också hehe) så kan jag hjälpa någon med min text är det bara ett plus.

Jag och Novali en stund efter förlossningen.

Novali ligger nu på mitt bröst, jag kommer inte riktigt ihåg vad jag sa eller gjorde men Tobias har berättat att jag sa ”mamma älskar dig” så fort hon var ute. Jag minns bara lättnaden över att smärtan försvann och lyckan över att hon var här nu.

Under tiden hon låg på mitt bröst så var det tydligen lite utav ett blodbad som pågick lite längre ned men det var jag totalt ovetandes om för jag hade fullt upp med att kolla på vår dotter. Vilket jag i efterhand kan tycka är skönt för jag hade nog blivit väldigt orolig om jag hade sett vad som pågick.

Moderkakan kom ut 10 minuter efter Novali men det kommer jag inte ihåg riktigt.

Det kom in en läkare som skulle sy i mig då jag fått ett sår invändigt som behövde en läkares handlag antar jag, det var det såret som gjorde att jag tappade ganska mycket blod, totalt 1,7 liter. Sedan fick jag två bristningar utvändigt också. Tobias tog Novali från min famn och jag fick gå på lustgasen igen då adrenalinet börjat sina och mitt medvetande hade börjat komma tillbaka. Jag minns inte hur lång tid det tog att sy, bara att det gjorde ganska ont och jag tror inte lustgasen hjälpte så mycket men man tänkte på hur man andades då.

Sedan fick jag hjälp med att ta på mig sjukhusets fantastiska nättrosor och en gigantisk binda likt en blöja. När det var klart och de första kontrollerna på Novali var gjorda så blev vi lämnade i fred och jag fick prova att amma för första gången, Novali tog ett fint tag på en gång och det var lite utav en lättnad. Vi liggammade då det var bästa positionen för mig. Sedan spenderade vi lång tid med att bara kolla på vår fina dotter. Jag tänkte inte riktigt på att jag mådde dåligt då.

Efter ett tag kom en sköterska in med den omtalade brickan med mackorna och svenska flaggan. Samtidigt så var det dags för vägning och mätning av Novali, hon var 51cm lång, vägde 3590g och hade ett huvudomfång på 34,5cm.

Jag kände mig inte direkt hungrig men tog några tuggor av en macka ändå för att sedan spy upp det. Så det blev ingen mat för mig.

Efter ytterligare någon timme kommer det in sköterskor för att kolla till mig. De trycker på magen för att se hur livmodern drar ihop sig och sedan kollar dem på bindan hur mycket blod som kommit. Man känner sig rätt så utlämnad när det sker men man får tänka att dem gör det här på en daglig basis och jag är förmodligen inte den första dem gör det på. Det gjorde i alla fall inte ont och det drog ihop sig fint.

Vad som händer sen antar jag beror på hur förlossningen gick. Eftersom jag tappade mycket blod så var jag inte helt kry då mitt HB sjönk från 127 till 72. Jag var blek, yr och fick inte behålla någon mat eller dryck. Så jag blev kopplad till dropp, kateter och dagen efter fick jag blod. Det var en lycklig men tuff första tid jag fick med Novali, jag var ju helt sängliggandes första två dygnen. Men som tur är har ju Novali världens bästa pappa som löste allt hur bra som helst. Jag fick stå för lite mys och amning och Tobias för blöjbyten och såklart ännu mer mys.

Efter ca 1,5 dygn så blev vi flyttade till BB. Vår första tanke var att vi ville hem så fort som möjligt men det ändrades ganska snabbt när vi på måndagen fick reda på att Novali hade lågt blodsocker då min mjölk inte hade hunnit rinna till och ge henne den näring hon behövde.

Det blev ytterligare tuffa dygn med vägning innan varje amning, dag som natt, för att se om Novali fick i sig något och som tur är blev det bättre och bättre för varje dag som gick så det löste sig också fint. Men oavsett om allt hade vart okej med oss alla så hade jag velat stanna i två dygn ändå, för man får fantastisk hjälp och som nybliven förälder är man orolig och har många frågor.

Här stoppar Tobias i vår kula i februari-röret. Det står för att vi födde Novali till världen då. Och sedan när Tobias kör mig och Novali upp till BB. Det var så många förlossningar igång att personalen inte räckte till så Tobias, som ändå jobbar på sjukhuset, fick köra oss.

Lite kortfattat om kroppen (min kropp) efter förlossningen:

▪️Smärtan från förlossningen försvinner så fort bebisen är ute. Man känner sig öm, såklart, men det går inte lång tid tills man glömt hur det känns. Jag har dock läst och hört att det inte ska göra ont att sy men jooo, det gör det haha.

▪️Mjölken rann inte till, någonsin, för mig. Men det menar jag spänningar, mjölk som sprutar överallt osv. Jag märkte bara genom att trycka på bröstet att flödet hade ökat och första veckorna var jag till och med utan BH. Däremot under en tillväxt-period för Novali märkte jag att brösten blev lite hårdare och det kunde rinna ur det ena bröstet när hon åt på det andra, så är det fortfarande så nu är det bh och amningsinlägg som gäller under amning. Sover fortfarande utan dock. Gött när Novali vill äta på natten.

Har jag inte ammat på ett tag så blir brösten väl fyllda också, då har jag oftast pumpat ut och sparat det i frysen till tillfällen då min mjölk inte räckt till – Ofta kvällstid. Då får hon på flaska. Men nu är det ersättning som gäller om hon behöver.

▪️Jag trodde man skulle blöda hur länge som helst och att det skulle lukta satan. Men jag blödde mycket under tiden på sjukhuset och med mycket menar jag lite mer än en riklig mens. Sedan började det avta och efter ca 1,5v så var det bruna flytningar snarare än blod – Det hade jag däremot längre, mina slutade för ca 2 veckor sedan och det är 7 veckor sedan förlossningen. Och! Det luktar, första dagarna, men inte outhärdligt och inte ut genom byxor.

▪️Jag trodde man skulle ha mer ont i nedre regionen längre! Det gjorde ont när man satt på för hård yta för länge eller när jag stått upp för länge, det blir som ett tryck liksom. Men så länge man undvek det så var det ingen fara.

▪️Jag var jätterädd för att gå på toa, men det var inga problem det heller, ibland kunde det svida till i något sår dock men efter första gången var jag inte rädd att gå på toa längre i alla fall, haha.

Däremot var det lite läskigt att torka sig pga stygnen, man ville ju inte slita upp något. Ett problem jag hade första veckorna dock, var att jag inte kände när jag var kissnödig så jag fick göra det till en rutin att gå och kissa.

▪️Magen drar ihop sig fort. Jag har inte vart på efterkontroll än så jag vet hur det ligger till med musklerna.

▪️Man tappar vätske-kilon jättesnabbt. Eftersom jag fick havandeskapsförgiftning som kan ge ökad viktuppgång och man blir svullen så gick jag upp 10kg sista 3-4 veckorna. Fyra dagar efter förlossningen hade jag tappat 12kg och nu 7 veckor efter har jag tappat 18kg, med några promenader i bagaget. Totalt gick jag upp 26kg

Här är magen två veckor efter förlossningen.

Och här är magen två månader efter:

Så nu, snart två månader efter förlossningen, är jag så gott som återställd. Kan fortfarande känna ett tryck nedåt vid för tung ansträngning och jag vill fortsätta gå ner mina extrakilon – men det kommer. Jag vill inte börja träna hårdare eller bada (längtar så hårt haha) förrän jag vart på efterkontroll så jag vet att allt är läkt och okej. Det låter ju som att jag tar att kroppen har förändrats som en klackspark, men självklart är det jobbigt att magen fortfarande är mjuk, att låren och rumpan är gropiga och mina höfter nu pryds av bristningar. Att de flesta av mina kläder fortfarande känns för små och att höfterna blivit bredare. Men graviditeten lärde mig att kroppen kommer förändras, vare sig jag vill eller inte, och det är okej. Jag får låta kroppen ta den tid den behöver att komma tillbaka helt och hjälpa den på traven med träning och bra mat.

Allt som allt – Helt klart värt att föda barn. Att få ett barn gör allt vad smärta och jobbigt var under graviditet och förlossning värt. Vad visste vi om kärlek innan vårt lilla liv kom till världen? ❤️

Jag kanske har glömt något men skriv en kommentar om någon har en fråga eller undrar hur jag tänker 🙂

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats